RESULTAT


[Tävlingar och referat 1998]
[Tävlingar och referat 1999]
[Waldenströms krönikor]

Bästa resultat
2:a totalt i danska rallymästerskapet 2000 i Gr H
1:a i danska mästerskapet Gr H: Aalborg -00, Kalundborg -00, Larvik -99, Kalundborg -95
2:a i danska mästerskapet Gr H: Nyköbing -00, Odense -00, Slagelse -99, Bramming -97
Seger i Helmia Cup -98.
2:a i Svensk/Norska backmästerskapet -98.
Ca 30 totalsegrar i rallyspecialer i Sverige.
Alla tävlingar på asfalt.


Säsongsavslutning i Vänersborg och Danmark
Efter förra tävlingen i Danmark har det varit mycket skruvande. Det var lite svårt att veta exakt var vibrationerna kom från som förstört de två senaste tävlingarna för oss. Så nu tog vi isär allt från vevaxel till bakaxel och har bytt, balanserat och kontrollerat allt. Genrepet blev rallyspecialen i Vänersborg helgen innan.

Fridaspecialen, Vänersborg:
Denna tävling har vi kört hela 8 ggr tidigare, så det är lite av tradition. Men en anledning är förståss att det är en mycket kul tävling. Denna gång var det 6 sp som kördes två rundor. Allt var asfalt och proven var mycket fina, med lagom fart och inte för mycket tunnor. Sista sträckan var dock mer som ett manöverprov på ettans växel. Vi körde för första gången på Michelins asfalthjul vilket var en stor förbättring mot de tidigare vinnardäcken från Avon. Första rundan var lite blöt så alla fick ta det lite försiktigt, men vi fick till det bra och ledde efter 6 sp med 8 sekunder. Till andra rundan hade det torkat upp så värmen i däcken och fästet blev ordentligt mycket bättre. Alla tider blev ca 2 sek bättre och utan missar eller påkörda tunnor kunde vi vinna med 14 sekunder.
En extra bonus var att vi fick med oss ett vandringspris hem för gott efter segrar -98,-99 och -00. Kul !!! Men det viktigaste var att bilen fungerade perfekt och inte blir självförtroendet sämre av en seger.

DM 6 Peugeot Statoil Rallye 2000
Inför tävlingen i Bramming på Jylland så laddade vi upp med fyra nya däck till asfalten och fyra nya grusdäck. Asfaltdäcken var inte lätta att få tag på. Jag visste att Karsten Richardt hade några, men när jag ringde honom så var de sålda till en annan svensk. Det fanns visserligen hos däckproffsen i Växjö, men de var nästan dubbelt så dyra som de Karsten tidigare haft. Hur som helst fick jag tag på svensken som köpt Karstens Mitsubichi inkl delar och däck. Som tur var fick jag köpa däcken av han istället. Gullabodäcken till grussträckorna köpte vi av Din Rallyboutique.
Nu drog vi till Danmark med bra självförtroende, bra däck, perfekt bil och ett glatt humör. Kan det bli bättre? Ja, möjligtvis vädret som var blåsigt och regnigt. Men sträckorna var fina och träningen gick bra så nu skulle det bara ske. Enda målet var att slå Ove Pedersen (Sierra Cosworth), vinna gr H och bli danska rallymästare.
Första etappens fyra sträckor på fredagen inleddes med en ren asfaltsträcka i ett hamnområde. Rakt och vinkel, rakt och vinkel hela tiden, och i mörkret var det lite svårt att se de rätta bromspunkterna. Men vi tog ledningen med 2 sekunder. SS2 var en grussträcka som vi hoppades mycket på. Visserligen har Ove drivning runt om, men danskarnas ovana på grus samt att de inte hade rätta däcken gjorde att vi trodde på en utökad ledning. Det gick bra ...i ca 20 meter tills jag la i 2:an. Då gick en drivaxel av, så det var bara att svänga åt sidan. Inte mycket att göra åt, Utan Ove fick istället defilera in i mål som Dansk mästare.
Man kan ju tycka att bilarna går sönder ofta och många bryter tävlingarna. Men då ska ni tänka på att tävlingarna i DM ligger på i snitt ca 15 mil ss. Det motsvarar väl ca 4 normala rallyn i Sverige eller en hel säsongs tävlingar om man kör RS och backtävlingar. Totalt blir hela danska mästerskapet ca 900 km ss på bôttgas, så nån gång bör det gå sönder. Men varför just nu !!!!!!!!!!
Men de resultat vi gjort i år och då framförallt i våras (1:a gr H, 6:a totalt i både DM 2 och DM 3) räckte till en andra plats i Danska rallymästerskapet. Den som kommer 2:a är ju första förloraren, men om några dar och lite distans till det hela så är vi kanske lite mindre besvikna.
Hälsningar: "Nilsby-Janne"

Toyota Rally DM 5
Nu var det dax. Nu skulle segern i det danska mästerskapet säkras. Det räckte ju med att vi blev före Ove Pedersen och hans Ford Sierra Cosworth. Men det var inte det lättaste, speciellt med en bil som krånglade från första kurvan och sen mer eller mindre hela rallyt.
På väg till tävlingen skulle vi hämta fyra nya Michelin N00 däck hos Karsten i Herfölge, men tyvärr hade han missuppfattat mej och hade i stället en modell som heter TA00. Skillnaden är den att N däcken är så nära slicks vi får använda, medan TA är lite mer mönstrat. Dessutom hade vi redan fyra TA däck med oss. Men nåt var vi tvungna att ha så det fick bli två i reserv. Faktum är det att man knappt kan få tag på några asfalthjul från Michelin nu på hösten. Danskarna själva beställer tydligen däcken redan hösten före nästa rallysäsong. Om det blev kallt och lite fuktigt så skulle ändå TA däcken vara perfekta.
Första sträckan var tävlingens snabbaste med en del långa rakor. Redan i första kurvan när jag släppte lite på gasen så hoppade 5:ans växel ur, och sen var det omöjligt att få i den igen. Även 1:an och 3:an var besvärliga. Det visade sej att jag hade justerat spakstället lite för mycket bakåt så alla växlar som låg bakåt inte gick i ordentligt, vilket visade sej först när vi körde fullt. Hemma när jag kört lite i normalt tempo så funkade allt. På rakorna fick vi nu ligga på 4:ans växel, vilket gjorde att vi tappade hela fyrtio sekunder på denna 25 km långa SS. Till SS 2 var det ingen service, men den sträckan var så krokig att vi sällan hade i 5:an. Här var vi lite före Ove.
På servicen så grejade grabbarna till allt snabbt, och nu skulle jakten inledas. SS 3 och 4:a var samma som 1 och 2. 1:an och 3:an var även en sk "rundkörning", vilket innebär att vi kör en bit och sen passerar vi starten. I detta fall körde vi 2,5 varv innan vi skulle svänga av mot mål. Så vissa partier körde vi nu för sjätte gången, vilket är gôr skôj. För varje gång går det lite närmare gränsen, men det riktigt suger fast bilen när man fått upp tempraturen i däcken. En otroligt häftig känsla.
Sträckan gick bra, men för varje raka vi körde så kröp sej ett missljud på allt mer. Det var bara att konstatera att felet med vibrationerna från kardanstången som spökade på förra tävlingen hade kommit tillbaka. Vi hade bytt en bussning som styr kardan i framkanten, men tydligen kommer obalansen nån annanstans ifrån. Men det visar sej först när bussningen inte håller längre. När vi senast ändå laddade fullt så sprack växellådshuset, sprängkåpan och en skiftgaffel lossnade i lådan. Så nu hade jag god lust att bryta direkt.
Resterande sträckor i rallyt var krokiga med bara några riktigt långa rakor såvi provade med att ladda hyfsat men ta det lugnt på rakorna. Det var trots allt viktigt att hålla Preben Anderson bakom så han skulle få lite mindre poäng. Han kör Gr H upp till två liter, men har trots det en liten chans att vinna mästerskapet pga ett lite invecklat poängsystem. Med en allt lägre toppfart så fullföljde vi rallyt. På sista SS så körde vi inte fortare än 140 mot normala 195 km/tim. Men vi tappade inget till tvålitersbilarna och när sedan Kaj Petersen (Golf G60) bröt mot slutet så slutade vi 2:a totalt i Gr H.
Så nu har vi och Ove Pedersen två segrar och två andraplatser var. Den som vinner sista tävlingen i Bramming den 27-28 oktober blir därför dansk rallymästare i gr H -00. Och det ska för första gången någonsin bli en svensk.
Hälsningar: "Nilsby-Janne"

DM4 Dunlop Rally
Detta tvådagars rally som jubilerade med att Nyköbing MK fyllde 50 år var hela 63 mil långt, med 19 ss på totalt 18,5 mil. Det gick längst ner i Danmark på öarna Lolland och Falster. Inför detta rally fanns faktiskt chansen att vinna danska mästerskapet totalt om många pusselbitar föll på plats. Om vi vann och inte Morten Karl blev tvåa, så skulle det räcka. Men det var långt ifrån så enkelt som det låter. Denna Morten kör nåt så grymt fort. Jag tvivlar på att han bryr sej om att vinna klassen GrH, utan han satsar troligtvis på totalseger. Jens Mulvads WRC Corolla hänger han inte riktigt med, men sen åker han lika fort som Pilgaards Peugeot 306 Maxi och "Gullabos" 106 Maxi. Och detta med en gammal M3:a. Nu är det väl inte vilken gammal skrothög som helst, utan en fd fullfjädrad fabriksbil från Prodrive med 18 tums hjul, 6 vxl låda, jättebromsar och en massa annat godis. Sen är han en mycket bra chaufför. Han ledde GrH en bit in i rallyt men körde sen av vägen och bröt.
Det såg ut att bli ett jämnt rally mellan oss, Ove Pedersen (Sierra Cosworth) och Kaj Petersen (Golf G60). Efter ss6 ledde Kaj med Ove 8 sek efter och vi var 12 efter. Men sen började problemen för oss och det fortsatte rallyt ut.
Gummit som håller stödlagret till kardanstången blev allt sämre, så det blev väldiga vibrationer i bilen när vi körde med maxfart på rakorna. Vi tog det försiktigt på några sträckor och tappade mycket tid. Vid en service klämde vi ihop gummit något och fick det att fungera bättre en stund, men det kom tillbaka och vibrationerna tilltog allt mer. Så efter första etappen låg vi trea, hela 45 sek efter Ove och Kaj som delade första platsen. Bak till Preben Andersen (Kadett Gsi) som ledde Gr H upp till 2000cc var det två minuter. Vi bestämde oss för att ta bilen i mål den andra etappen i lugnt tempo och hålla våra tredjeplats.
Andra etappen innehöll 3 ss som kördes två ggr var. Första sträckan innehöll en del rakor, men framförallt andra var extremt snabb. Här skulle aldrig vårt stödlager hålla så vi tog det mycket försiktigt. Vi tappade 45 sek av vårt försprång. Sen kom en sträcka på ett industriområde där vi kunde gasa fullt utan tidsförlust.
Sen fick vi höra att Kaj Petersen tappat en massa tid och låg nu 21 sek efter oss. Vi var dock säkra på att han med lätthet skulle passera oss, men på tredje sista sträckan provade jag att dra ur lite mer på högsta växeln. Visserligen skakade det mycket men det höll ju, så vi bestämde att det får bära eller brista.Vi hade nu 16 sek tillgodo.
På näst sista tog vi i maximalt. Det var ett fruktansvärt väsen från kardan på dom långa rakorna, och vid inbromsningarna så höll jag på att tappa växelspaken av vibrationerna. Mot slutet av sträckan tappade vi dessutom tvåans och treans växel i lådan.
Inför sista sträckan som åter gick på industriområdet hade vi 9 sek tillgodo på Kaj. Utan 2:ans och 3:ans växel var det besvärligt att köra på de trånga kvarteren, men vi fick till en tid endast två sek sämre än vi presterade första gången vi åkte där. Det blev en spännande väntan innan vi fick reda på att vi hamnat på exakt samma slutsekund. Kaj hade bättre tid på skiljesträckan och skulle därför bli tvåa. "Ridå ner"
Dessutom hade servicebussen havererat under sista etappen så läget såg inte värst ljust ut. Efter ca 4 timmars skruvande hade vi provisoriskt lagat bussen och kunde i 55-60 km/tim ta oss hemåt.
Vi kände oss otroligt lättade när vi passerade "riksgränsen" till Nilsby och när vi två dagar senare fick reda på att Kaj hade en sekunds tillägg för sen ankomst till en TK och vi istället blev tvåa, så känns det som denna minst sagt besvärliga tävlingshelg ändå slutade bra.
Hälsningar: "Nilsby-Janne"
Rally Sandviken
När vi fick ut våra noter vid anmälan så insåg vi direkt att detta skulle bli svårt. Kurvorna i Brunos noter var mycket detaljerat beskrivna, plus att kurvorna kom direkt efter varandra. Det blev mycket information att ha i huvudet samtidigt som man ska köra. Ska man köra maximalt så är det säkert nödvändigt, men de noter vi är vana från Danmark brukar vara enklare beskrivna samt att vi tränar sträckorna minst 3 ggr. Vi pratade på att stryka vissa saker i noterna för att göra det enklare, men när vi fick köra igenom sträckorna en gång så kändes det bra.
Etapp 1: När sedan sträcka ett startade så hade jag mycket svårt att ta till mej all information. Det blev som att köra utan noter en del partier, fast Stefan läste helt rätt. Tiden blev väl ingen katastrof, men långt från bra. Jag tror vi låg runt 7:a i klassen.
På SS2 hade jag samma problem och det gick lite sämre. SS3 var en mörkersträcka så nu åkte extraljusen på. Våra sprätt nya ljus fungerade fint hemma i garaget och även på servicen. Men på transporten till sträckan så slocknade två, och 3-4 kurvor in på SS3 blev allt kolsvart. Vi fick köra resten på halvljus.
Etapp 2: Vi bestämde oss för att försöka göra bra tider under dagen fast vi var hopplöst efter totalt. Vi började med att stryka en del i noterna för att göra det enklare att förstå i farten.
Men tyvärr så drabbas rallysporten av ännu en katastrof, när en tidigt startande kör av och träffar två åskådare som avlider. Tävlingen avbryts naturligtvis.
Det här var tredje gången vi tävlat och olyckor inträffar med dödlig utgång, de senaste två dessutom med personer inblandade som vi känner till. Så man undrar vad det är vi sysslar med. Det är svårt att motivera sej att fortsätta, men vi får försöka fullfölja den här säsongen och sen ta en funderare inför framtiden.
Jag känner oerhört med de anhöriga och kamrater till de avlidna, och må det aldrig inträffa igen.
Nilsby-Janne
Poängställning DM Grupp H
Jan-Erik Jansson 116
Tage Bo Jensen 112,5
Preben Andersson 77,5
Hans Stenholt 76
Ove Pedersen 75
Lars Bjerrum 74
Finn Emborg 74
Lennarth Eriksson 70,5

Rallysprint i Ringköping
Jag har varit iväg på en rallysprint i Danmark nu i helgen. Tävlingen gick i Ringköping på Danmarks västkust. Jag blev inbjuden av arrangörerna och tackade ja då det passade bra att även ta med familjen. Men det blev inte bara semester utan det är mycket nyttigt att köra såna här tävlingar, då det liknar publiksträckorna som är med på DM tävlingarna ibland.
Vi körde en sträcka som gick i fyra varv runt ett industrikvarter i varje heat. Tre heat blev det där vi fick räknade ihop de två bästa tiderna som slutresultat. I både första och andra heatet så genade jag lite över en asfaltkant med lite tvåhjulsåkning som följd. Det var aldrig nära att rulla, men klockan går ju när man krånglar på det viset. Sista heatet gick däremot bra och vi passerade Kaj Pedersen i Golf G60 i resultatet till en sjätte plats totalt. Hade jag fått till två såna åk så kanske det blivit en eller två placeringar bättre, men jag var aldrig i närheten av tiderna som Kaj Andersen (Toyota GT4) och Anders Lysen (i Mulvads fjolårsbil) presterade.
Banan innehöll en del vinklar och några chikaner där jag kom på hur jag snabbare ska ta mej igenom, vilket är bra inför fortsatta tävlandet i DM.
Vi körde även ett rövarheat för de 12 främsta, men det var mest för publikens skull och saknade betydelse i själva tävlingen. Det började ta slut på soppa och bilen dog av lite i några kurvor, så jag fortsatte varven med att sladda lite extra för publiken i stället.

FLYGANDE START
Som vanligt blev dom långa vintermånaderna plötsligt bara några få veckor och sen bara dagar. Konstigt att det alltid ska bli bråttom att bli färdig med bil och budget inför säsongen Men bilen blev färdig och vi kunde på nåder få starta i Kils MK:s Galejansvängen.
Jag ville vara säker på att bilen var klar innan jag anmälde, och fick därför efteranmäla. Nu var ju kvoten för antalet startande redan fyllt och Maggan kunde inte lova någon start Men med lite 'förhandlingar' och div eftergifter fanns det plötsligt plats för oss.

Galejansvängen:
Denna asfalt-RS kördes runt om i Kil på 6 SP, i två omgångar. I mitt tycke en rolig tävling med bra sträckor. Det skulle bli spännande att köra på de nyklassade Michelinasfalt hjulen. Men som ett brev på posten kom regnet en timme före start. Så vi fick rota fram våra gamla hederliga 'sletna äjvon' istället.
Tävlingen började bra utan missar och incidenter. Efter första 'rundan' ledde vi med 3 sek före Rydholm med en Peugeot Gr N ???. Han körde ruskigt bra och till råga på allt hade han även en påkörd tunna med 5 sek tillägg. Så han var egentligen snabbare.
Andra rundan började med att staget från vxlspaken till lådan lossnade på transporten!! Hade det hänt på en sträcka hade vi fått bryta. Vi provade första sträckan med Michelin däcken, då det slutat regna. Men det var fortfarande blött så vi fick brottas med understyrning och tiden blev därefter. När det återstod 3 sträckor var vi efter med ett par sekunder. Så nu var det Markku Alen körning som gällde, dvs 'maximum attack'. Lika på tredje sista. En före på näst sista och vi började ställa in oss på att endast vinna klassen för trimmade bilar. Jag började tvivla på min körförmåga när en Peugeot Gr N skulle slå min BMW M3. Men sista sträckan tog vi med 2 sek så vi klarade segern med 1 sek.. Puh..! Även Jörgen Jansson,Botkyrka, i en Ford Escort körde fortare, men han tog med sej två tunnor och blev istället 8 sek efter.
Bortförklaringar är vi ju alla motorsportutövare duktiga på. Och min förklaring till att det går sämre nu i dessa RS-tävlingar som tidigare var mitt 'signum' är att BMW:n är mycket mycket svårkörd i såna här tävlingar. Den har en hög toppeffekt men är seg på låg och och mellanregister. Starter och vändningar är svåra att få till utan en massa hjulspinn. Min gamla Opel Ascona bara drog vilket varv eller vilken växel man än hade och var mycket lättare att hantera i såna här tävlingar med vändningar, tvära kurvor och låga farter.

DM 1 Randers:
Det var länge tveksamt om vi skulle åka till första deltävlingen i Danmark. Jag hade inte riktigt budget för hela mästerskapet och detta var den längsta tävlingen, med allt vad det innebär med däckkostnad och bensin mm. Dessutom ligger Randers på Jylland vilket innebär dyr färjebiljett Men när vi nu äntligen hittat orsaken till förra årets konstiga misständningar (spjällkontakten) så kunde vi inte låta bli. Det fick bli beg däck sen förra året för att hålla nere kostnaderna. Sen är det ju så att vi inte kan avstå en deltävling om vi ska kunna slåss om segern i hela mästerskapet.
Tävlingen gick torsdag-fredag med träning dagen innan. På tisdag drog vi mot Varberg utan att ens fått tag på nån logi för tävlingshelgen. Men det löste sej med hjälp av vår 'fixare' Paul Andreasen. En helt fantastisk herre som måste känna hela Danmarks befolkning. Var gång vi kör fast med något i Danmark så ringer vi Paul. En halvtimme senare ringer han och har ordnat allt. Han ska ha en stor eloge för allt han gjort för oss. Nu ordnade han logi åt oss endast 200 m från tävlingscentrum och parc ferme.
Tävlingen kördes på 10 SS vilka kördes i snitt 2 ggr. Det blev för många sträckor att träna ordentligt på en dag, så vi hann bara köra dom två ggr. Skriva noter först och sen en kontroll att det stämde hyfsat.
I vår klass i år har det tillkommit några vassa konkurrenter. Ove Pedersen Sierra Cosworth 4x4, Morten Karl BMW M3, Kaj Andersen Toyota Celica GT4 samt förstås förra årets DM segrare Kaj Petersen Golf G60 4x4. Alla dessa i gamla fabriksbilar, så det blir inte lätt i år med mitt amatörbygge. Utöver dessa finns det Mazda 323, ett koppel Kadett GSi samt en gammal Danmark klenod, Vauxhall Chevette, som bland rallyfolket kallas för 'Betty'. Fråga mej inte varför, men tydligen har den gått i danska mästerskapet så länge DM existerat. Ingen 'Betty' - inget mästerskap, eller?
Tävlingen förlöpte tämligen odramatiskt. Vi gjorde inga direkta topp tider, men det rullade på hela tiden. Så efter första dagen låg vi 5:a i GrH. Med tanke på att vi fick bilen stulen vid förra årets första DM, så var detta en bra start om det stod sej i mål. Vi körde även andra etappen på säkerhet men slutade istället 3:a, sedan Ove och Kaj Andersen fått tekniska fel.
Denna gång åkte Tomas Waldenström med som kartläsare vilket var ovant både för Tomas och mej. Jag har aldrig haft någon annan än Stefan tidigare som läst noter och Tomas som åkt Volvo Original, Ekonomi samt Golf 1600, hade aldrig tidigare skrivit noter själv. Så vi var helnöjda med resultatet 3:a i GrH samt 10:a totalt.

Gurlittaloppet:
Denna tävling ingick i Helmia cup. I och med att det räknades dubbla poäng i cupens vintertävling som jag inte körde, så finns ingen chans till bra slutresultat. Därför är Helmia cup inget jag satsar på, men det är ett bra tillfälle att kunna bjuda med sponsorerna på en åktur. Gurlittaloppet har alltid varit en favorit tävling jag inte vill missa. Caj i Bäckebrons pöjk skulle åka med denna gång när vi skulle köra 2 ggr och räkna det bästa åket som slutresultat.
I första åkets första kurva var det en del jord och grus på asfalten. Det blev en duktig sladd samtidigt som jag tappade ratten något. Om nån publik stod där så fick dom se vad uttrycket 'C-förar tattarkast' innebär. Men sen gick det utan missar hela vägen, vilket räckte till en 2:dra plats efter Clas-Göran Ryrléns potenta BDA Escort.
Till andra åket började det regna, så första åkets tider stod sej som slutresultat. Vi fick i alla fall till en snabbaste tid i andra åket med 2,5 sek marginal till tvåan, men tiden var 3 sek långsammare än när det var torrt, så det hjälpte föga.

DM 2 KOMO rallyt, Kalundborg
Nu var vi bättre förberedda än inför DM 1, tyckte vi. Bla skulle vi få hem nya däck som vi beställt långt tidigare hos Däckproffsen i Växjö. Dagarna gick men inga däck dök upp. Så vi fick dra till Danmark med mycket beg däck. Enda hoppet var att ringa Paul i Danmark, och som alltid så löste han problemet åt oss på en halvtimme. Karsten Richards har slutat köra rally och hade en 'hoper mä däck' att sälja. Att han sen bodde precis där vi passerade gjorde inte saken sämre. 6 st nya däck i exakt rätt dimension och gummiblandning köpte vi till ett mycket bra pris. Sen hade vi satt på nya bromsskivor sen dom gamla blivit lite skeva.
Denna gång var målet att attackera mera för att försöka hänga med i toppen direkt. SS 1 på ren asfalt gick bra. Vi tappade lite på Morten Karls BMW men var med bra i övrigt. På SS2 som gick i ett stort grustag på grus/asfalt och var ganska lång, fick vi till en kanontid samtidigt som Morten körde av vägen och stod i 10 min. SS 3 blev struken sen 'Gullabo' kraschat sin Peugeot och fått hämtas i ambulans. Som tur var klarade dom sej utan några allvarliga skador.
Sen kördes dessa sträckor en gång till. Vi var nöjda med körningen, servicen funkade som vanligt perfekt, bilen gick bra osv. Morten Karl samt Kaj Andersen (Toyota Celica) hade brutit, så nu var det vi, Ove Pedersen (Sierra Cosworth) samt Kaj Petersen (Golf G60) som var i tät trion.
Rallyt gick vidare och enda problemet var att avgassystemet släppte i upphängningen och släpade i marken på en SS. Vi visste inte först vad det var och vågade inte hålla fullt på dom långa rakorna, då det skramlade nåt fruktansvärt. Här tappade vi ca 5-10 sek.
När tre SS återstod låg vi en sek efter Kaj Petersen och ca 20 före Ove som varit ut på ett gärde och vänt. På nästa SS stod Kajs Golf parkerad med tekniskt fel, så nu började vi hoppas på seger om vi bara höll oss på vägen.
Vi hade tidigare under dagen fått en minut för lång tid på en SS. Vi visste att det skulle rättas till efter tävlingen, men Ove trodde nog att han var i en betryggande ledning. För han körde lite saktare dom sista sträckorna, och såg sen lite förvånad ut när vårt minutfel rättades till.
Vi vann alltså klassen och slutade 6:a totalt, vilket är vårt bästa resultat hittills i Danmark.

DM 3 LUK Rally Himmerland, Aalborg
Äntligen hann Köhler ta hand om min bil, och finjustera motorn för att få ut maximal effekt. 12 hkr samt 18 Nm mer i vridmoment blev resultatet. Framförallt så trollade han bort mycket av den djupa effekt svackan som fanns vid 5200 varv. Toppeffekten var hyfsad förut också, men nu gick det bättre att köra köra på låga varv i starter och trånga vinklar. Först tyckte jag bilen kändes slöare, men det berodde på att den nu drog jämnare hela vägen. Och av tiderna att döma så gick det lite fortare nu.
I Danmark kör vi ofta sträckorna flera ggr. Denna tävling var inget undantag utan dom 7 sträckorna dubblades till 14 st. För oss som kör är detta perfekt. Mindre antal SS att träna, sen tycker jag att det är både säkrare och roligare att köra där man känner igen sej.
Första dagens 4 SS gick kanonbra. Speciellt SS4 som vi kom 3:a totalt på, endast efter Mulvad (WRC Corolla) och Pilgaard (Peugeot 306 Maxi). Morten Karl (BMW M3) i vår klass bröt efter 3 SS, vilket var tur för oss. För han kör ruskigt fort. Vårt enda problem var att balken till vxllådan gått av efter en tung landning på SS2. Men vi tappade ingen tid och Roger bytte den på servicen utan transportprickar.
Inför omstarten nästa dag låg vi 6:a totalt, men ledde vår klass med 24 sek f före Kaj i Golf G 60.
På SS5 tog Kaj 3 sek men fick sen bryta med tekniska fel. Vi ledde nu klassen betryggande och hade halva rallyt kvar. Men vi var mitt i ett 'getingbo' av gr A och gr N åkare där vi var 6 st som låg inom ca 20 sek. Klass segern var det viktigaste, men det är ju kul att komma bra till totalt också.
Resten av rallyt gick utan problem, och med två bra tider på slutet så kom vi 1:a i gr H samt 6:a totalt även denna gång.
Vi leder nu Gr H totalt i danska mästerskapet, men jag ser Morten Karl (Prodrive BMW M3) samt Ove Pedersen (Sierra Cosworth) som favoriter till titeln. Men vi har naturligtvis ett fint utgångsläge efter två segrar och en tredje plats inför den andra halvan av mästerskapet i höst.

Jan-Erik Jansson, Nilsby 12, 665 91 Kil
Telefon o. fax 0554-721 80, 070-542 02 02
Internet adress: www.nilsby.just.nu
e-mail adress:
nilsby-janne@swipnet.se


Åter hemsidan
www.motorsportivarmland.nu